det är inte så enkelt som det låter

Tänkte berätta lite mer om min ledvärk till er som tror "aja du har lite ont i knäet, vadådå?" Så simpelt är det faktist inte. Och ja jag kan rycka på axlarna och gå ut i kylan och gå i skolan. Men det kan resultera till att i framtiden kankse inte jag ens kan röra mina leder för dom är så slitna pga allt jag gör nu. Därför jag "gnäller" eller vad ni vill kalla de för det minsta lilla.
Det finns olika slags av reumatism och jag har något som heter barnreumatism för jag fick det när jag va yngre.

lite om den reumatismen jag har, infon är tagen från en hemsida som heter www.rorelse.se

Barnreumatism innebär att barnet har inflammerade leder. Med inflammation menas att lederna är svullna, varma och ömmande, Inflammationen kan ge skador som gör att leden fungerar allt sämre, samtidigt som musklerna runt den blir svagare. Typiskt är att barnet är stelt på morgonen men blir rörligare och mjukare fram på dagen. Ofta gör det också ont i lederna. Det är inte alltid som lederna ser svullna ut, men barnet kan ändå ha mycket besvär. En del måste bli sjukskrivna, andra kan fortsätta att arbeta men behöver kanske anpassa arbete och arbetstid till sjukdomen.


Hur vanligt är barnreumatism?
Det finns omkring 1 800 barn/ungdomar i Sverige som har reumatism. Årligen insjuknar mellan 130 och 230 barn och ungdomar i barnreumatism. Vi vet att vårt immunförsvar är inblandat, ett visst ärftligt inslag finns också.

Hur ser framtiden ut för barnreumatiker?
Många barn med reumatism blir helt friska. Det är mycket viktigt att en bra och effektiv behandling ges under hela sjukdomsperioden. Om barnet bara har ett fåtal inflammerade leder så är det lättare att bli av med sjukdomen, men även om barnet har flera sjuka leder så finns möjligheten att bli frisk i vuxen ålder.
(Därför vill jag inte gå ut och kämpa i onödan när jag har ont, för jag vill bli av med sjukdomen i framtiden!)

Inflammationen kan göra att man blir trött, får feber och muskelvärk. Den kan också leda till viktnedgång, även om man äter som vanligt.



Det va info om barnreumatism som jag har, men som sagt alla barn har ont på olika ställen, kanske inte lika mycket ont osv. Nu tänkte jag berätta om MIN värk.

Vi kan ta det från början. Jag va med om en moped olycka. jag satt med benen ner mot marken så jag kunde ta emot ifall jag ramlade för det va mörkt. På vänster sitta av stigen jag körde på va där en markfast bänk. Dom två plankorna som va ryggstödet fastnade mitt knä imellan. Jag vred mitt knä på nått konstigt sätt men sen va det inte mer med de. På morgonen hade jag såklart jätte ont! Och det va 2 ggr så stort som mitt andra knä. Mamma sa att vi skulle vänta lite med att gå till läkaren för det va ju liksom en smäll klart det svullnar upp. Men det höll i sig och blev bara större och större så mamma tyckte det var konsigt så vi åke iväg.

På sjukhuset berättade dom direkt att det var reumtism. Så det behövdes bara denna smällen för att det skulle bryta ut. Mitt knä var fortfarande jätte stort och mjukt som en kudde (all vätska som samlats) och jag blev kallad till operation. Dom tömde knäet på vätska och gjorde nått annat, jag minns ej. Jag har nog aldrig haft så ont som när jag vaknade upp efter operation. fyfan säger jag bara!

Jag fick inte gå på jag vet inte hur länge, och kryckorna blev min bästa vän! Men med tiden blev knäet bättre. Detta hände 2008 och jag har inte fått tillbaka "full rörelse" i knäet och det tror jag aldrig att jag kommer få.

Det är inte bara mitt knä som strular med mig utan det är, ryggen, fotleden, handlederna och nu börjar det andra knäet ockå klydda. Men på ett konstigt sätt så vänjer man sig vid smärtan för den finns ju där ALLITID. så jag är van vid att ha ont.

Vid min mens förvärras all smärta och jag har jätte ont. Även vid kallt väder blir mina leder sämre. Jag har tagit hundratals mediciner men inget har hjälp mig så värst bra. Antingen har jag blivit magsjuk, ont i huvudet, kramper i magen och om inte det skulle va tillräckligt har jag fått astma av en medicin också. Sen började jag med den bästa medicinen man kan få och det är igenom en spruta. Men den får man absolut inte ta om man bara hostar eller är förkyld lite. Och det har jag varit så kan ej ta de .. Men tar man den sprutan en gång i veckan ska man gå till vårdcentralen i gång i veckan för att dom ska ta blodprov och se så att inget ändras med mina vitablodkroppar av den medicinen, för då är det farligt!
 




Jag är på sjukhuset minst en gång i månaden för dom ska kolla så allt står rätt till, ta blodprov, väga & mäta, känna på mina leder osv. Och är det riktigt dåligt så måste jag spruta mina leder med cortison och DET GÖR ONT! Jag har faktist inte det så jätte enkelt som ni tror. Det är inte bara lite ont i knäet .. Hoppas ni fått en liten blick på hur jag har de, det är inte så lätt som det kanske låter.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Va bra att du berättar om din värk för alla (om det nu är någon idiot) som inte fattar att detta är en sjukdom som finns där mer eller mindre hela tiden.STRONGT GJORT LINNEA!!

2012-01-25 @ 18:06:10
Postat av: Anonym

Va bra att du berättar om din värk för alla (om det nu är någon idiot) som inte fattar att detta är en sjukdom som finns där mer eller mindre hela tiden.STRONGT GJORT LINNEA!!

2012-01-25 @ 18:07:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0